En tyst minut

Alla påverkas vi av tragedin i Norge, stora som små. Stora A har varit hos farmor i tre nätter med lillasyster och förklarar allvarligt för mig när hon kommer hem och ska sova:

-"I ett annat land, som inte ligger så långt bort, ganska nära, är det många, många som har dött. Och när dom pratar om det då måste man vara väldigt, väldigt tyst. Tror ni att ni klarar av det? Att vara väldigt, väldigt tysta när dom pratar på radion? Men vi har väl inte den radion där dom pratar om dom som har dött?"

Vi tänker på de drabbade <3